TENS, EMS och ultraljud för självbehandling av artros

Varje skelettled är försedd med en "hydraulisk fjäder" där brosket är den viktigaste delen av fjädringsmassan. Att reparera skadat brosk är en av sjukvårdens största utmaningar. På sikt väntar behandlingar med stamceller, men innan dess finns mycket som kan göras. En metod är att forcera fram ett blodflöde över skadan för ökad nybildning av broskceller samt läkning av broskhinnan. Våra muskelstimulatorer passar bra för denna metod.
Muskelstimulering (EMS) mot de muskler som omger leden ger dessutom ökad ledstabilitet, vilket leder till minskade besvär och snabbare förbättring.
Behandling av artrosled med EMS ger följande tre effekter:
1. Muskelpumpningen ökar blodlödet mot leden, vilket spolar bort inflammationsämnen så att friskt blod kan komma fram.
2. Friskt blod med syre och näring gynnar celltillväxten så att nya broskceller kan bildas och broskhinnan kan läkas.
3. Muskeltillväxten runt leden stabiliserar leden så att den påfrestas mindre. Läkningen går snabbare.

Artros har ofta uppstått efter en skada som så småningom lett till att brosknedbrytningen gått snabbare än brosktillväxten. Anledningen är i regel att det har bildats en inflammation, artrit, som försvårar kroppens möjligheter att självläka. Denna process kan ha pågått i många år innan man märker problemen.
Artrosen kan ursprungligen ha startats via en bristning i broskhinnan varvid vätska läcker ut och brosket börjar att mekaniskt gnagas ner. Om inflammation uppstår i det läget försvåras läkningsprocessen eftersom inflammationsämnen hindrar läkande blod att nå brosket.
Vår metod för att bromsa eller rent av vända det skadliga förloppet är att tvångsmata det skadade brosket med läkande, syre- och näringsrikt blod via elektrisk muskelstimulering (EMS) med X-kopplade elektroder kring leden, alternativt via ultraljud. Härmed uppstår ett kapillärt blodflöde som spolar rent från blockerande inflammationsämnen samt får igång tillväxten av nya broskceller. Detta under förutsättning att det finns broskceller kvar att bygga på. Behandlingen måste utföras dagligen. Medicinera gärna samtidigt med glukosamin eftersom detta ämne underlättar nybildningen av broskceller.
Vi rekommenderar alltid EMS i första hand på leder som är omgivna av muskler eftersom EMS-stimulerad ökad muskelmassa också leder till minskade ledbesvär. Den alltid medföljande TENS-effekten vid EMS lindrar dessutom ev. värk. EMS ger via muskelförstoring ökad ledstabilitet.
Ultraljud används vid stora smärtproblem samt där det inte finns så mycket muskler, som vid händer och fötter. Där rekommenderas behandling i vattenbad med 3 MHz.
Metoden med forcerad genomblödning förutsätter som nämnts att artrosen inte har gått för långt. Metoden är värd att pröva och kan innebära att lidande/handikapp upphör och operation undviks. Både den enskilde och sjukvården sparar därmed mycket.
Brosk finns överallt där skelettdel kan röra sig gentemot en annat skelettdel. Leder med höga belastningar som höfter och knän är mest utsatta för artroser, men detta kan även drabba mindre belastade områden som exempelvis i ryggraden (facettartros). Denna typ av artros är i regel mycket svår att diagnosera.
Många med artrosproblem hoppas på en operation. Detta kan vara lösningen men kan inte tas för givet. I Sverige utförs 25.000 artrosoperationer årligen utan några som helst positiva resultat. Under tiden man väntar på operation försämras dessutom ledfunktionen. Man måste istället överväga andra åtgärder och här kommer elstimuleringen in. Resultatet av sådan kan bli att operation blir onödig, eller åtminstone att operationen ger ett bra resultat när den så småningom utförs.

Mellan skelettbenen i alla kroppens leder finns brosk som har uppgiften att fördela ledtrycket över hela ytan, hålla isär skelettet och ge glidyta med låg friktion. Brosket är ett kompositmaterial (= består av flera komponenter) där bland annat styvt kollagen har uppgiften att ta upp tänjande krafter och mjukt proteoglykan att ta upp komprimerande krafter. Utanför brosket (på bilden rött) finns en broskhinna (synovia, på bilden blå).
Som alla andra celler i kroppen dör broskcellerna men nya bildas istället. Halveringstiden (= halva antalet celler utbytta) för proteoglykanerna är exempelvis 3 månader.
Balansen mellan brosktillväxt och brosknedbrytning håller sig bra i många år, men så småningom kan nedbrytningen ske fortare än tillväxten. Detta påverkas av skador från förslitningar eller andra trauma. De leder som belastas högst är höft- och knäleder och här brukar ledsvikten, artrosen, komma först. Artroser kan dock förekomma i samtliga kroppens leder, händer, fötter, ryggrad, axlar.
I regel är det en skada som startar artrosen. Därefter sker en process som kan ta många år innan man märker problemet. Skadan uppstår troligen i ledbroskets hinna, synovian. Då läcker ledvätska ut. Inflammation uppstår och inflammationsämnen försvårar den normala blodtillförseln till leden. När cellerna inte får blod med syre och näring får de svårt med nybildningen. Cellnedbrytningen går nu fortare än celltillväxten. En lång process mot ledsvikt har börjat.
Tyvärr kan brosknedbrytningen överträffa brosktillväxten i många år innan man märker något. Men så plötsligt känner man att något är fel. Det krasar i leden, den svullnar, gör ont, blir stelt.
Strategin i detta läge är att öka den lokala genomblödningen så att inflammationsämnena spolas bort och nytt syre tillförs till skadeområdet. Detta kan ske i genomblödningsökande metoder som TENS/EMS och ultraljud.
De som vet att de har ärftliga anlag för artroser rekommenderas att starta förebyggande behandling när man är i riskåldern. Med lite tur skjuter man då fram problemen så långt att de aldrig kommer att märkas.
En följd av att artrosen värker är att man tar det försiktigt med den drabbade leden. Då uppstår ett nytt problem när omgivande muskler börjar förtvina. Blodförsörjningen försämras då radikalt. Försök därför ändå att vara fysiskt aktiv med leden.
Vi rekommenderar elektrisk muskelstimulering, EMS, mot leder som är omgivna av muskler, som knän och höfter. Använd EMS med minst två kanaler, dvs 4 eller 6 elektroder som placeras i kryss (X-form) runt leden. Mot leder som inte är omgivna av större muskler kan ultraljud vara enklare, exempelvis fingrar och fötter.