Muskler, senor, skelett, leder och fogar sammanfattas med namnet "rörelseapparaten".
Våra skelett har exakt 206 ben, i rörelseapparaten finns närmare 300 leder och över 400 viktigare skelettmuskler. 35-40 % av vår vikt är muskler. Nästan alla rörelseapparatens muskler är fästade vid skelettben eller bindväv, dock inte mimikmusklerna i ansiktet samt några andra (handflatorna och fotsulorna) som är fästade i huden. Det finns cirka 40 ansiktsmuskler. Våra flitigaste muskler är ögonmusklerna som gör över 100.000 rörelser varje dag. Vår största muskel är den man sitter på - sätesmuskeln.
Förutom skelettmuskler så innehåller kroppen också två andra typer av muskler - hjärtmuskler och den glatta muskulaturen (inälvsmusklerna). De sistnämnda finns i blodkärlsväggarna, luftrör, magsäck, urinblåsa, tarmar mm. De enda muskler vi kan styra helt med viljan är dock skelettmusklerna. Dessa innehåller två olika muskelfibertyper.
Typ I och II-fibrer
De två sorterna muskelfibrer kallas typ I och II. De förstnämnda är uthålliga men långsamma. Den andra typen är snabb och explosiv, men kan i gengäld bara vara i aktion i några sekunder. Varje person föds med en unik fördelning av I och II som vi bär med oss länge i livet. Detta innebär att somliga kan arbeta eller idrotta uthålligt medan andra är mer lämpade för explosivt arbete under kort stund. Några passar som maratonlöpare medan andra passar bättre på sprint.
Med stigande ålder minskar andelen muskelfibrer typ II och typ I överväger istället.
Störst muskelmassa har vi i 20-30 årsåldern. Sedan sjunker muskelmassan långsamt fram till 50 årsåldern, men därefter sjunker muskelmassan snabbt. Vid 70 års ålder har vi förlorat 40 % av ursprunglig muskelmassa. Som tur är reagerar kroppen snabbt på styrketräning och detta gäller även om man börjar styrketräna i mycket hög ålder. Muskelmassan ökar då vilket ger mycket positiva effekter.
Skelettmuskulaturen har flera olika uppgifter förutom att göra oss rörliga. De stadgar upp skelettet, avlastar tryck mot leder, skyddar de inre organen, hjälper oss att hålla kroppstemperaturen via sin värmeutveckling samt är viktiga för metabolismen. Ju större muskelmassa man har - ju mera näring tar musklerna upp. Musklerna "äter" kolhydrater och fettsyror, och har dessa tagit slut i blodet hämtas fettsyror från fettdepåer på olika ställen i kroppen. Att hålla blodkärlen fria från kolhydrater innebär att man minskar risken för diabetes II.
Att hålla blodkärlen fria från fettsyror innebär att man håller rent från beläggningar, plack, vilka annars kan vålla hjärt- och kärlsjukdomar. Bästa sättet att ha friskt hjärt- och kärlsystem är således att upprätthålla en god muskelmassa. Styrketräning är därför viktigare än konditionsträning för hjärta och kärl.
Skelettmusklerna jobbar för det mesta parvis - en muskel kontraherar (drar ihop sig) medan en annan muskel samtidigt sträcker ut sig (relaxerar). De kallas då böj- (agonist) respektive sträckmuskler (antagonist) efter den funktion de har på den led de arbetar med.
Varje skelettmuskel fäster på två eller flera punkter på skelettet. Den ena fästpunkten kallas "ursprung", den andra "fäste". Om det finns flera ursprung så säger man att muskeln har "flera huvuden".
Vi föds med de muskelceller vi ska ha med oss i livet. När vi växer så växer också muskelcellerna. Detta sker detta genom hopsmältning av celler. De har därmed flera cellkärnor och ett förråd av mitokondrier, dvs de "energiverk" som bestämmer hur mycket muskeln kan arbeta. En del muskelceller kan bli upp till 30 cm långa. Ju fler mitokondrier som finns i cellerna, ju bättre fungerar upptagningen av kolhydrater och fetter. Antalet mitokondrier i cellerna kan påverkas av styrketräning. Det är en stor fördel att öka mängden mitokondrier via styrketräning.
