PRNE Medical
Snorres väg 6
SE-14833 Ösmo

Kundtjänst  08-752 1959

support@prne.se

 

Muskelträning med elektrisk muskelstimulering, EMS

EMS-apparater är ett av atleternas viktigaste träningshjälpmedel. Ingen simmare kan nå elitnivån utan EMS-träning mot Latissimus dorsi (bröstmuskler) och ingen blir en fotbolls- eller ishockeyspelare på högsta nivå utan EMS mot Quadriceps (lårmusklerna) och dess antagonister.

EMS kompletterar den vanliga fysiska träningen genom att arbeta på djupet mot alla muskelskikt samt genom att förbättra förekomsten av interfibrillära mitokondrier samt förbättra kapillärdensiteten.

Man behöver dock inte sträva mot eliten för att använda EMS. Metoden passar även vanligt folk, särskilt äldre personer som med åren försvagats genom minskad muskelmassa, vilket leder till problem - ofta i samband med blodcirkulationen. 

EMS fungerar genom elektriska träningspulser mot musklerna. Vid I-fibrer är 1-25 Hz bäst och vid II-fibrer passar 50-80 Hz. Vid träning mot typ II bör EMS-apparaten ställas på minst 80 % av maximal muskelstyrka, MVC. Använd därför en EMS-apparat som ger 100 mA (milliAmpere). När du har nått den nivån är muskeln stark!

Notera också att EMS-apparater kan stärka såväl tvärstrimmiga muskler som glatta muskler. De senare finns bland annat i bäckenbotten. För att skilja apparater för glatta muskler mot vanliga EMS-apparater kallas de förstnämnda för "elstimulatorer". Vissa av våra apparater har program för båda muskeltyperna (EMP-modellerna samt UROstim 2).


Störst muskelmassa har vi i 20-30 års åldern. Sedan sjunker muskelmassan långsamt till 50 årsåldern, men därefter sjunker muskelmassan snabbt. Vid 70 år har man bara ca 60 % kvar av den ursprungliga muskelmassan. Då uppkommer värkproblemen som är relaterade till krympt muskelmassa - ökat ledtryck, försämrad genomblödning (neuropatier/nervsmärtor/kärlkramper), klämda nerver etc.

Men musklerna har också uppgiften att förbruka fettsyror och socker från blod och depåer. När denna förmåga försämras så uppstår risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes II. Det blir plack i blodkärlen av överskottsfett. Därför är styrketräning viktigare än konditionsträning för hälsan. Kroppen reagerar snabbt på styrketräning och detta gäller alla åldrar, även 90+.

Muskelmassan växer snabbt och därmed också blodkärlsarean samt upptagningen av fett och kolhydrater. För styrketräning behövs hantlar, gummiband etc - det finns många varianter - alla är bra. Men elektrisk muskelstimulering, EMS, är ett fenomenalt bra komplement att fintrimma lokal muskelmassa samt påverka djupare muskelskikt, som annars är svårtränade.

Konditionsträning är bra för att förbättra kroppens förmåga att ta upp syre. Om du vill förbättra din kondition på mer krävande sätt än vanlig motion är det viktigt att du först mäter ditt blodtryck i utgångsläget. Vad händer med blodtrycket när du har tränat en tid? Det borde ha sjunkit, men om det istället har ökat så bör du kontakta läkare. Kontrollera gärna blodsockret och blodfetter på samma sätt. Alla mår inte bra av överdriven konditionsträning. Styrketräningen är viktigare!

Vill du veta mera om muskler och ha informationen lätt tillgänglig? Titta då efter appar till din smartphone. 


Muskler, senor, skelett, leder och fogar sammanfattas med namnet "rörelseapparaten".

Våra skelett har exakt 206 ben, i rörelseapparaten finns närmare 300 leder och över 400 viktigare skelettmuskler.

35-40 % av vår vikt är muskler. Nästan alla rörelseapparatens muskler är fästade vid skelettben eller bindväv, dock inte mimikmusklerna i ansiktet samt några andra (handflatorna och fotsulorna) som är fästade i huden. Det finns cirka 40 ansiktsmuskler. Våra flitigaste muskler är ögonmusklerna som gör över 100.000 rörelser varje dag. Vår största muskel är den man sitter på - sätesmuskeln.

Förutom skelettmuskler så innehåller kroppen också två andra typer av muskler - hjärtmuskler och den glatta muskulaturen (inälvsmusklerna). De sistnämnda finns i blodkärlsväggarna, luftrör, magsäck, urinblåsa, tarmar mm. De enda muskler vi kan styra helt med viljan är dock skelettmusklerna. Dessa innehåller två olika muskelfibertyper.

Typ I och II-fibrer
De två sorterna muskelfibrer kallas typ I och II. De förstnämnda är uthålliga men långsamma. Den andra typen är snabb och explosiv, men kan i gengäld bara vara i aktion i några sekunder. Varje person föds med en unik fördelning av I och II som vi bär med oss länge i livet. Detta innebär att somliga kan arbeta eller idrotta uthålligt medan andra är mer lämpade för explosivt arbete under kort stund. Några passar som maratonlöpare medan andra passar bättre på sprint. Med stigande ålder minskar andelen muskelfibrer typ II och typ I överväger istället.

Störst muskelmassa har vi i 20-30 årsåldern. Sedan sjunker muskelmassan långsamt fram till 50 årsåldern, men därefter sjunker muskelmassan snabbt. Vid 70 års ålder har vi förlorat 40 % av ursprunglig muskelmassa. Som tur är reagerar kroppen snabbt på styrketräning och detta gäller även om man börjar styrketräna i mycket hög ålder. Muskelmassan ökar då vilket ger mycket positiva effekter.

Skelettmuskulaturen har flera olika uppgifter förutom att göra oss rörliga. De stadgar upp skelettet, avlastar tryck mot leder, skyddar de inre organen, hjälper oss att hålla kroppstemperaturen via sin värmeutveckling samt är viktiga för metabolismen. Ju större muskelmassa man har - ju mera näring tar musklerna upp. Musklerna "äter" kolhydrater och fettsyror, och har dessa tagit slut i blodet hämtas fettsyror från fettdepåer på olika ställen i kroppen. Att hålla blodkärlen fria från kolhydrater innebär att man minskar risken för diabetes II.

Att hålla blodkärlen fria från fettsyror innebär att man håller rent från beläggningar, plack, vilka annars kan vålla hjärt- och kärlsjukdomar. Bästa sättet att ha friskt hjärt- och kärlsystem är således att upprätthålla en god muskelmassa. Styrketräning är därför viktigare än konditionsträning för hjärta och kärl.

Skelettmusklerna jobbar för det mesta parvis - en muskel kontraherar (drar ihop sig) medan en annan muskel samtidigt sträcker ut sig (relaxerar). De kallas då böj- (agonist) respektive sträckmuskler (antagonist) efter den funktion de har på den led de arbetar med.

 

 

Varje skelettmuskel fäster på två eller flera punkter på skelettet. Den ena fästpunkten kallas "ursprung", den andra "fäste". Om det finns flera ursprung så säger man att muskeln har "flera huvuden".

Vi föds med de muskelceller vi ska ha med oss i livet. När vi växer så växer också muskelcellerna. Detta sker detta genom hopsmältning av celler. De har därmed flera cellkärnor och ett förråd av mitokondrier, dvs de "energiverk" som bestämmer hur mycket muskeln kan arbeta. En del muskelceller kan bli upp till 30 cm långa. Ju fler mitokondrier som finns i cellerna, ju bättre fungerar upptagningen av kolhydrater och fetter. Antalet mitokondrier i cellerna kan påverkas av styrketräning. Det är en stor fördel att öka mängden mitokondrier via styrketräning.

Muskelcellerna ligger jämsides i buntar som hålls samman av bindväv, fascia. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt muskeln finns således bindvävshinnan som fortsätter ut i muskelns senor, som är byggd av stram bindväv. Musklerna får syre och näringsämnen via blodkärl som följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet.

Signal till musklerna att arbeta kommer via nerver som också går i bindväven. En enda nervtråd kan styra flera hundra muskelceller. Kontakten mellan nervtråd och muskelcell kallas på svenska "motorändplatta" (neuromuscular junctions).

När nervimpulsen når plattan frigörs ett ämne som för signalen vidare in i muskelcellen. Där startar en serie reaktioner. Bland annat frisätts kalcium som påverkar proteintrådarna i muskelcellerna. Kroppen har ett kalciumförråd som går fram och tillbaka i musklerna vid kontraktion och relaxation.

Träningsvärk
Efter hård träning får de flesta träningsvärk. Vi vet dock inte vad denna beror på. Det finns inga nerver inuti musklerna som skulle kunna uppfatta smärta. Kanske beror smärtan på sträckningar i bindväven? Där finns ju smärtnerver.

Åldersförändringar
Den av ålder sjunkande muskelmassan beror på att nervceller dör. En enda nervcell kan vara kopplad till upp till 500 muskelceller. När denna nervcell dör så dör också de kopplade 500 muskelcellerna eftersom de inte längre får några styrsignaler. Det vi gör med styrketräning är att vi ökar massan i de kvarvarande muskelfibrerna, men dessa är då alltmer av typ I. Dvs de snabba fibrerna typ II försvinner efterhand.

Senorna blir mer elastiska med stigande ålder
Även senorna i ursprung och fästen förändras med ökande ålder. Från början är senorna styva vilket innebär att skelettet reagerar snabbt på muskeldragningar. Så småningom blir senorna alltmer elastiska, och skelettreaktionen blir därmed långsammare. Stretching efter träning påskyndar denna utveckling och bör därför undvikas.

Skelettmusklernas roll för blodcirkulationen
Blodflödet genom musklerna tillför syre och näring, tar bort restprodukter samt underlättar metabolismen. Ibland är blodflödet otillräckligt och restprodukter kan stanna kvar. Vid ömhet brukar vi skylla på mjölksyran men senare tids forskning pekar mera på problem med fosfatjoner som boven. Hur som helst - obehag och värk har uppstått på grund av otillräcklig blodgenomströmning. En EMS-apparat sätter fart på både blodflödet och dessutom på lymfdränaget.

Som nämnts ovan bör stretching undvikas om man tränar för bättre idrottsprestationer. En elektrisk muskelstimulator, EMS, är alltid den bästa metoden att spola rent musklerna från restämnen efter en ansträngning - träning eller match.

Venerna har egna muskler (glatta) som pumpar blod samt klaffar som ser till att flödet går åt rätt håll. Men ju längre bort man kommer från hjärtat, ju mer hjälp behöver den glatta muskulaturen av skelettmusklerna. Vid cirkulationsproblem är det därför fötter och underben som först drabbas. Bensår består till 70 procent av dålig pumpeffekt i venerna, dvs dålig hjälp från skelettmuskulaturen. Denna behöver då tränas upp.
En kvadratmillimeter muskelgenomskärning innehåller cirka 100 kapillärer. Vid uppträning av muskulaturen kan kapillärernas antal per kvadratmillimeter ökas till 400. Detta ger dramatiskt förbättrad genomblödning och botar därför neuropatiska problem (värk, domningar etc).

De muskler som drabbas först av åldersförändringar är benmusklerna. Därför är det en god idé att sätta in rejäl muskelstimulering på dessa. Börja nedifrån och gå uppåt. Börja med att placera en elektrod i resp fotvalv och motelektroden på vadmuskel. Detta ger omgående förbättrad cirkulation i ben och fötter.