Elektrisk muskelstimulering, EMS, är en metod som ökar muskelmassan. Därmed erhålls tre effekter - 1/ fastare kropp, 2/ ökad styrka samt 3/ mera socker- och fettförbrukning. Det sistnämnda beror på att de större musklerna behöver mera bränsle.
Sockerkonsumtionen minskar risken för diabetes II och fettförbrukningen minskar risken för plack och därmed åderförkalkning. God muskelmassa, dvs styrketräning, är alltid bästa metoden för att undvika hjärt- och kärlsjukdomar. Kombinera vanlig styrketräning med elektrisk muskelstimulering för att nå de djupare muskelskikten.
En tillämpning av elektrisk muskelstimulering, EMS, är slimming - fastare kropp med mindre midjeomfång. Slimming med EMS bör åtföljas av andra åtgärder i samma syfte, diet etc. Kunder som tillämpar denna variant rapporterar om 5-6 cm minskat midjeomfång på cirka tre månader. Och som bonus - rejält fastare mage!
Vår strategi för slimming med EMS är att öka muskelmassan i de områden där behovet finns, kanske främst buken. Om man placerar hudelektroder runt magen och ryggen får man ett "bälte" som ger effektiv behandling. Strömmen går in i pulser mot musklernas motornerver, och varje strömpuls ger en dragning i de påverkade musklerna. Oscillerande pulser ger motsvarande rörelser i musklerna.
Resultatet blir att musklerna tvingas arbeta rejält. Det muskelbränsle som finns i musklerna är i regel i form av glykogen, dvs det kommer från kolhydrater. Detta tar snart slut och musklerna begär påfyllnad via blodet. Mera tillförs då från kolhydrater, men när detta så småningom tar slut övergår kroppen till att använda bränsle från fettsyror. Även detta kommer via blodet. Nu startar fettförbränningen eftersom blodet måste hämta mera fettsyror från olika fettdepåer i kroppen.
I praktiken har det visat sig att det fett som är lättast att hämta syror från är det som bildades sist. "Sist in, först ut". Detta kan kallas "punktförbränning" men gäller som nämnts endast det senast pålagrade fettet. Alla som provar slimming på detta sätt ser att det fungerar.
Man ska således köra behandlingen ett tag tills musklerna växlar till fettbränsle. I början tar detta ganska lång tid, men efterhand minskar tiden till bränsleväxling.
Resultatet börjar nu synas. Fettet minskar, musklerna ökar och kroppen blir fastare.
Den diet som iakttas samtidigt bör vara kolhydratfattig. Ju mera kolhydrater man tillför kroppen, ju längre tid tar det under muskelstimuleringen innan kroppen växlar till fettbränsle.
Placera gärna elektroderna efter varandra på buken och ländryggen, som ett bälte.
I början kan man köra med högre effekt på ryggsidan medan magsidan inte tål särskilt mycket uteffekt. Efter ett tag, kanske någon månad, ska man kunna köra med samma effekt runt hela midjan. Då är man inne i verksam slimming.
När stimuleringen har kommit så långt har också muskelmassan ökat. Detta innebär att ökad fettförbränning pågår även under sömn. Större muskler kräver mera bränsle även i viloläge.
Som muskelstimulator rekommenderar vi HYS 2188 eftersom den kan arbeta med sex elektroder som placeras som ett bälte runt midjan.
Mätning av kroppsfett
Våra kroppar lagrar fett dels som underhudsfett, dels som djupare liggande fett - visceralt fett. Underhudsfettet hjälper oss att hålla värmen, är stötdämpare om vi ramlar etc, och ska betraktas som en nödvändig ingrediens i våra kroppar. Kvinnor ska ha mera underhudsfett än män eftersom detta fett också är viktigt för hormonbalansen.
Även det viscerala fettet är nödvändigt i rätt volym, i synnerhet när det ska användas som muskelbränsle. Den som tänker genomföra ett marathonlopp, Vasalopp eller liknande måste ha bränsle i "tanken", annars tar loppet snart slut. Endast de allra bästa långdistansarna i världen har kolhydratbränsle för en timme. Under övrig tid måste kroppen arbeta på fettbränslet.
För "vanligt folk" finns kolhydratbränsle max för några minuter, och övrigt bränsle är således fett. Det är en stor fördel för alla idrottare att veta hur mycket bränsle de har.
Emellertid kan det också bli alltför mycket visceralt fett och detta gäller främst dem som inte idrottar, kanske inte motionerar heller. Sådant fett kan öka i volym eftersom det inte efterfrågas av musklerna. Detta är lömskt eftersom det inte syns. Stora fettdepåer bland de inre organen - lever, bukspottskörtel etc - kan så småningom hindra dessas funktion. Risken är då uppenbar för diabetes 2.
Värre är det om fettet har fått en växande tumör på sig. Detta kallas lipom (godartat) eller liposarkom om det finns risk för spridning (elakartat). Då krävs kirurgi.
Visceralt fett kan upptäckas med magnetröntgen och ultraljud. Tyvärr finns inte dessa i sådan mängd som skulle önskas. Det är därför önskvärt att det fanns en enklare mätapparat som kunde rapportera förekomst av visceralt fett samt hur detta påverkas av kost och motion.